Robert Jordan död

september 17, 2007 in Sci-fi och fantasy

Robert Jordan (Wikipedia-bild)

Via bloggportalen Intressant läser jag hos TDH att författaren Robert Jordan är död. Robert Jordan, författare till fantasyeposet ‘Sagan om Drakens återkomst’ (‘Wheel of Time’), blev 59 år gammal. Nyheten tycks inte ha nått ut till fullo på nätet ännu, men den engelska versionen av Wikipedia har uppdaterat sig. Andra källor:

CNN:
http://www.cnn.com/2007/SHOWBIZ/books/09/17/obit.jordan.ap/index.html

Scifi-nytt:
http://www.scifinytt.se/index.php/2007/09/17/robert_jordan_ar_dod

Robert Jordans blogg (för närvarande otillgänglig p ga hög belastning):
http://www.dragonmount.com/RobertJordan

Varför får får när inte kor får?

september 17, 2007 in Nya Böcker

Ett litet axplock av de allra senaste böckerna vi har fått in skulle nog göra vem som helst lite smått euforisk. Möjligen undantaget kor – för kor, visar det sig, blir desto lyckligare av att klia sig mot Ales Stenar. Enligt geologen Nils-Axel Mörner skadas Ales Stenar av kossorna och han jämför med vandalism av Stockholms Slott. Nu tänker jag inte referera resten av artikeln här, eftersom den kan läsas via länken där ovan en bit upp, men en tanke slår mig dock …

Är det ändå inte en slags historiens gång att saker och ting försvinner? Om vi tänker oss att det för … låt oss säga tvåtusen år sen, fanns en skeppssättning mot vilken kor kliade sig med belåtna muanden – blevv någon månne uppbragt då?

Om detta vet vi ingenting. Framför allt därför att korna kliade ner den hypotetiska stensättningen till en liten grushög. Och förstås – att där inte finns några kvar sen dess, varken kor, stenar eller människor.

Men visst är historiens vingslag ändå större än vår kunskapstörst? Korna är nog tämligen oskyldiga; tänk er själva att mumsa på gräs och känna en klåda just där du inte kommer åt. Hela middagen blir förstörd. Nog är en stenbumling i naturen ganska lockande då, ehuru en stenbumling uppställd i en skeppsliknande formation?

Jag chansar vilt här, men kanske är kor ointresserade av historia. I vart fall vår historia. Kanske, medan de idisslar lite klöver, kontemplerar de helt andra ting, som till exempel vart Rosa tog vägen efter att hon leddes in i den där stora lådan av metall på hjul, den där  som det stod Scan på.

Eller så gör de som Terry Pratchetts kameler – och löser avancerad matematik. För, ni minns väl vad som sägs i Tjuren Ferdinand?

”Hon var en klok och förstående mor, fast hon var en ko”

(Våra nya böcker är, bland annat, dessa:

Daniel Sjölin – ‘Världens sista roman’
Ursula k le Guin – ‘Gåvor’

… och en massa andra vilka ni kan hitta i någon av våra hyllor märkta ‘Nyheter’.)