… Eller: Därför heter det datorspel.
”Las’ week somebodi stole me caa’, t’wasn”t me caa’, somebody elses, bu las’ week somebodi stole me caa’.”
Den filosofiska radioprataren för Krishna Channel i lo-fi tillhör den där kategorin människor med en inställning till livet jag gillar*. Att mannen ifråga inte ens finns, utan bara är en ganska pundig röst i Rockstar Norths spel Grand Theft Auto II är av ringa betydelse. I hans replik alldeles innan musiken går igång ligger en stor filosofisk sanning, nämligen:
Det heter inte dataspel. Det heter datorspel!
Jo, uppfattningen om vad det heter är minst lika spridd som … ja – som Paris Hiltons sexvideo. Själv tillhör jag kategorin människor som anser att hon borde ha använt en webcam – eh … jag menar, att det heter datorspel. Hur? så här:
En dator är, enligt Svenska Akademiens ordlista över det svenska språket, en maskin för automatisk databehandling. En maskin, alltså – en teknisk mojäng för hanteringen av data. För mycket länge sen kallades datorn också för datamaskin, just på grund av att en dator är en teknisk mojäng för hanteringen av data. Icke så numer.
I dessa dagar benämns datorn endast som datamaskin av gamla stofiler. Alla andra användare kallar datorn för datorn, burken, [Personnamn], Enhet, [Sifferkombination], eller ”din *krumelurer* skitmaskin varför i *krumelurer* fungerar du inte!?”.
Datorn är visserligen fortfarande en maskin, men inte längre en maskin för att enbart hantera data (eller jo, det är den, men häng med). Datorn är, numer, lite allt möjligt. En mojäng, ja, men en alltmöjligtmojäng! Den är till exempel ett:
* Arbetsredskap för ord, siffror, bilder, böcker, filmer, filer, delade filer, fildelade filer, kortfiler, långfiler, filfiler, temporärfiler – filer, kort sagt. Höger- och vänsterfiler.
* Underhållningsapparat; du kan se TV, video, DVD, döda bilder och rörliga bilder, tecknad film … lyssna på musik, skapa musik, skapa vad som helst som inte är fysiskt begränsat av en riktig kropp (ännu). Spela spel – Grand theft Auto II, till exempel.
* Livsnödvändig mockagrej för folk både med ett liv, i väntan på ett liv – och i ett fåtal fall för folk utan ett liv. I alla fall ett socialt sådant, sånt folk som spenderar nyårsafton med att klia katten under hakan och spela Grand Theft auto II (i övrigt är jag fullt normal).
* Kommunikationsenhet; tänk om Alexander Graham Bell hade insett vad han gjorde den där gången när han uppfann telefonen … och typ ett par år senare fortfarande kan få äran (eller skulden) för allt från stora kommunala telefonväxlar till små, små mojänger vilka i bibliotekets tystnad och litteraturdrömska värld plötsligt krossar Dostojevskijs och Kafkas illusioner med ett:
‘Didiluulu Didiluulu Didiluulu leej!’
Och ja – datorn kan användas som telefon. Den kan också användas som walkie-talkie, och direktsänd TV, och filmstudio, och en sån där cool bildtelefon som Hedvig hade (eller rymdstationen i ‘2001 – en rymdodyssé’. Tänk Paris Hilton … eller nej, gör inte det.
Datorn är alltså inte längre en datamaskin. Fast det är den, ändå. (Jag får lust att säga somn Brasse Brännström i ‘Fem myror är fler än fyra elefanter’: ”Fel fel fel fel fel! Eller ja, inte fel direkt, men … ” – men jag säger inte det.)
Data är inte en maskin. Data är, enligt Svenska Akademiens ordlista över det svenska språket, uppgifter, fakta. Information, alltså. Det varav allt är. Från operativsystemet till Paris Hiltons film. Ettor och nollor, små små strömbrytare som slår av – och på. och av – och på. Och av … och på, på, av, på, av, på … tills något bland dem går fel och datorn drabbas av en existensiell kris – och hänger sig.
Data-information är allt vi rör oss med – till exempel vad som i slutänden splittrar tystnaden mellan hylla Vnd och Dofa, med ett:
‘Didiluulu Didiluulu Didiluulu leej!’
Datorspel är en kombination av bild och ljud och komplicerade matematiska processer, vilkas enda syfte är att få oss att glömma vardagsbekymren. Så som böcker också är, och var förr. För länge sen var böcker minst lika kontroversiella som datorspel (och är det fortfarande, ibland). Men, i grunden är datorspel – information. Ettor och nollor.
01000101 01110100 01110100 01101111 01110010 00100000 01101111 01100011 01101000 00100000 01101110 01101111 01101100 01101100 01101111 01110010 00101110
(Här är en riktigt cool översättningstjänst; det är därför jag numer kan 01110011 01101011 01110010 01101001 01110110 01100001 00100000 01101101 01101001 01101110 00100000 01100010 01101100 01101111 01100111 01110000 01101111 01110011 01110100 00100000 01101001 00100000 01100010 01101001 01101110 11100100 01110010 01101011 01101111 01100100 00101100 00100000 01100101 01101100 01101100 01100101 01110010 00100000 01110100 00100000 01101111 01101101 00100000 01101000 01100101 01111000 00100001
eller kan 73 6b 72 69 76 61 20 6d 69 6e 20 62 6c 6f 67 70 6f 73 74 20 69 20 62 69 6e e4 72 6b 6f 64 2c 20 65 6c 6c 65 72 20 74 20 6f 6d 20 68 65 78 21
så här låter förresten en mobiltelefon:
01000100 01101001 01100100 01101001 01101100 01110101 01110101 01101100 01110101 00100000 01000100 01101001 01100100 01101001 01101100 01110101 01110101 01101100 01110101 00100000 01000100 01101001 01100100 01101001 01101100 01110101 01110101 01101100 01110101 00100000 01101100 01100101 01100101 01101010 00100001
Ett datorspel är alltså datainformation. Det skulle kunna kallas dataspel, eftersom spelet är uppbyggt av data, men utan datamaskinen har vi ingen som helst nytta av datainformationen för, till exempel, Grand Theft Auto II. Och numer benämns datorn endast som datamaskin av gamla stofiler. Alla andra användare kallar en datorn för något annat. Min egen dator där hemma går under namnet Vicky Vista. Den här datorn (en ordvits) kallas för HUDD[siffror]. Men den kallas verkligen inte för datamaskin.
Därför heter det datorspel. Om nu också Book-It katalogsök kunde lära sig det, skulle jag slippa ögonpinan att få en (1) träff på ‘datorspel’ och etthundrasjuttiosju (177) på ‘dataspel’. Vi har ett par datorspel för utlån (se vilka här).
Men vad med filosofin, då? Ah … Jo, ser ni – datorspel är minst lika bra, eller dåliga, oavsett om de kallas dataspel. Och de är minst lika bra, eller dåliga, vare sig de är köpta eller nedladdade (på laglig väg). För att parafrasera radioprataren:
”Las’ week somebodi jacked me game’, t’wasn”t me game’, somebodi elses, bu las’ week somebodi jacked me game’.”
Om ni nu känner ett behov av att bli lite nostalgiska och kasta er över ett gammalt datorspel, finns en fullständig version av Grand Theft Auto II finns att ladda ned här. Det är till och med alldeles lagligt!** (Det går ju inte an att uppmana till fildelning, he he – i alla fall inte sådan som inte är … så snäll).
Tänk om fler prosucenter kunde göra som Rockstar North – och släppa sina datorspel alldeles, alldeles … gratis.
- – - – - fotnötter – - – - -
*:Som Yoda låter jag också, mmm …
**: GTAII kommer i en .zip-fil, ca 200 Mb, och fungerar för PC, operativsystem Win9x och högre. Shit, det funkar till och med på Vista – vilket måste vara något av ett förbiseende, för inget fungerar egentligen på Vista … Rekommenderad ålder: 15 år och uppåt. För GTAII alltså, inte Vista.
- – - – -
Andra bloggar om: GTAII, Rockstar North, DMA Design, datorspel, dataspel, action, spår, svenska
januari 4, 2008 at 9:40 f m
andra hemskheter i samma genre:
”vårat internet är trasigt” – och internet uttalas då dessutom ”inter-NETT” på ett katastrofalt felaktigt sätt. Internet är banne mig inte trasigt, men det är sannolikt nåt fel på deras uppkoppling.
”jag har köpt en data” – här mår man ju bara illa….
eller höjdaren att kalla datorn/datorlådan för ”hårddisken” – för nån har ju nån gång påpekat skillnaden mellan hårddisken och nätverket för personen ifråga, och detta har sen förenklats till att lådan är hårddisken. Här brukar jag tålmodigt försöka förklara att hårddisken bara är en del av det som finns i lådan – lådan är datorn. Men det är inte alltid det förstås, tyvärr.
En annan höjdare är när folk tittar på skärmen på jobbet och säger ”jaha har du en Nokia-dator [eller "data" i värsta fall]”. Nej det är skärmen som är en Nokia, själva datorn är en HP….